Nu har jag i 15 minuter försökt sätta ord på hur sugen
jag är på en Ben & Jerry's Half Baked.
Men nej.
Det går fan inte.

Matilda: "Men vad é detta? En julagran?!"

Igår var jag hemma hos Lottie med några musikaltjejer och käkade middag
och snicksnackade.
Mycket om studenten, som för tre av tjejerna snart är här.
Då blev jag lite nostalgisk och gick in och tittade på
filmen nedan när jag kom hem.
Men det är en sak som jag inte riktigt märkt innan.
0:34 så händer det något.
Jag känner av någon anledning att jag vill kalla på Ally.
Mitt i låten.
I micken.
Hör ni också det?

Det är sånt som jag kan få enorm ångest över i efterhand.
Varför liksom?
Sen kommer jag på det.

Alkohol.
Så tittar jag på filmen igen och skrattar.
Och ryser, åt Elin som sjunger så grannt och åt att alla i
slutet stod upp och sjöng och skrek.

Iår får jag agera åskådare och kalasgäst.
Hur det ska fungera att flänga runt hela Skåne vet jag inte,
men det är sådant som löser sig på plats.
Nog.

Ommålning sker i vardagsrummet.

Och hur ska vi kommentera färgen?

Alla epileptiker får hålla sig bort från Tunnbindaregränd.
That's all I'm saying.

Kolla varifrån!

Ack dessa val.
Är på väla.
Jag och ungefär alla andra i hela världen.

Mm.
Sådär ser den ut.
Läktaren till musikalen.
Iom att vi i år ska ha numrerade platser måste
någon rita upp och numrera alla stolarna.

Vet ni hur långt tid det tar att numrera 324 små små rutor?
Det vet jag.
Vet ni hur långt tid det tar när man har 35 minuters tidspress?
Det vet jag.

Vet ni hur arg man blir om man råkar missa ett nummer i början och inte märker det förrens
man är nästan klar, och då får börja om?

Det.
Jag.
Vet.

Men grann blev den.

HAHA 1.



HAHA 2.
(först sitter hon och klagar en hel lunch över hur dålig
hennes kebabsallad var, sedan går hon hem och går med i Facebook-gruppen.
Ögontjänarjävel.)

Anna Hiltunens hemliga låda.
Så hemlig att den överhuvudtaget inte existerar.

Igår var min vän Emma på visit i Klippan C.
Vi gräddade laktosfria våfflor och samspråkade.
Som vi samspråkade.
Och sedan åkte hon hem, och jag fick gå och lägga mig en stund.
Det brukar bli så när jag & Emma umgås.
Det blir liksom så intensivt, vi tar ut oss så mycket att vi sedan
måste vila upp oss en stund.
Tur att det är ömsesidigt liksom...

Vi dansar & dansar & dansar...



"Så här ska jag ha håret på balen" säger Amanda och fixar med luggen...



"Så här ska jag ha brösten på balen" säger Amanda och ser nöjd ut.
(det ser ju inte ni. men det gjorde hon)
Jag däremot, röstar på lite mer hud.

Jag är med och tävlar hos Egoina!
En Bloggie står på spel, och jag känner för tillfället att jag ganska så lätt skulle kunna ge min högra hand, mina ögonfransar, mina tuttar och mina KSL (det går vi igenom en annan dag) för att vinna den där jäkla kameran.

Dels för att jag ligger inne med så sjukt mycket bra idéer, som jag skulle vilja filma och visa er.
Och dels för att kameran jag använder för tillfället, lämnar ganska mycket att önska. Väldigt ganska mycket.

Så, med risk för att förlora hand, tuttar och andra kroppsdelar skanderar jag nu

LÅT MIG VINNA!

Jag skrubbar och skrubbar.
Men det går inte riktigt bort det där.
Dumt, så dumt.

Kolla varifrån!

Numera dansrepar vi 5 timmar varje söndag också.
Det är roligt.
Speciellt dom gångerna när man INTE har misshandlat sin lever grovt kvällen innan, och när man INTE har en förkylning och halsfluss storlek major.
Dom söndagarna är roliga.

Idag är inte en sådan söndag.

Ikväll tänker jag vara ovanligt omdömeslös och gå på fest, fastän jag går på penicillin.
Det sista min mamma sa till mig i telefonen var
"OCH DU! Det VIKTIGASTE av allt är att du äter HELA kuren och INTE hoppar över
någon tablett för att du ska FESTA eller något sådant!"

Så vi tar det varsamt.
Det blir fest med temat rock n' roll, och undertecknad är musikansvarig.
Det blir ett trevligt potpurri av lite olika slagdängor på temat rock.

Nu städar jag, och peppar med denna, som doftar student och sommar.