Gårdagen bjöd på fest i Kvidinge!
Det var Ida M som bjöd på trevligheter i hennes finfina hus.
(Där dom hade GRUS på golvet i badrummet.
Alltså. Det skulle vara där.
Jag sär jag sär.
Rent tossed.)
Det dansades på bord, stolar och soffor och jag och syster var
 inte i säng förrens kl. 04.
Imorse vaknade jag med en blodig och ännu mer svullen hals,
 plus ett gomsegel stort som ett körsbär, med tillhörande röd färg.

Eftersom jag är namnsdagsbarn idag, så bjöd mamma på middag
och en hemmastickad OS-mössa.
Fint skall det vara på Matilda-dagen.


Jag tror vi kör en bildbonanaza!




Innan fest.
Samlad.
Fokad.
Assnygg.
(Plutet, mina vänner, är helt naturligt.
Bara lite morotsallergi kan få de så plutiga.
Och halsinfektion.)



Vi gick till bussen för att åka hem.
Då ville Danne sova.
What liksom?
Jäkla Storängspack.
"Lägg upp bilden på din blogg" sa den enfaldige.
Sagt och härmed gjort.
Syfte oklart.


Söndag = innebandydag.
Broren spelade match, och som ni borde veta vid detta laget
är jag absolut en person de vill ska komma och titta.
Dom har nämligen aldrig förlorat en match med mig i publiken.
Idag var båda systrarna på plats och det innebar tydligen råpisk.
Dock fick broren inte tummen ur att göra något eget mål.
Han försökte och försökte och försökte, och hela tiden
skanderade jag mässande 
"GÖR OM, GÖR RÄTT, GÖR OM, GÖR RÄTT!"
på läktaren.
Men en vinst är en vinst och det är stämningen som räknas.
Stämningen!



(Okej, jag inser att det var tre bilder, och knappast kan
kallas en bildbonanza.
Men här tager vi vad vi haver så att säga.
Bättre må illa än att ångra sig, som min pappa brukar säga.
Det kändes ju relevant.)