Är på landet.
Jag älskar landet, visste ni det?
Jag har redan tittat ut en gammal stuga som jag ska köpa när jag blivit rik på att skriva.
Tomten ska vara sådär lummig så man inte ser in, och jag ska aldrig klippa gräset, utan låta det växa högt.
I trädgården ska det stå gamla slitna trädgårdsmöbler vars färg nästan helt har skavts av.
Dom ska va i trä, men ändå mystiskt nog vara väldigt sköna att ligga på, och inne i huset
 ska köket vara gammalt, gärna med kakelspis, och en djup gammal vask.
Jag ska ha världens mysigaste och med insuttna soffa med massa massa kuddar.
Trägolven ska vara gamla och mörka och ibland när man drar fötterna längs det så kanske man får en spink i hälen.

På sommaren när det är varmt ska dörren stå vidöppen hela dagarna, så min katt kan springa ut och in som han vill. Och jag ska ligga på trädgårdssoffan, barfota med röda tånaglar, solbrända smalben och massa fräknar.
Mitt hår ska vara sådär ljust lite guldigt som det blir på sommaren, och alla kläder är luftiga och skira.

Ibland kommer mina vänner på besök, och då grillar vi och dricker kallt rosévin och röker nästan hela natten.
Jag har lyktor som hänger i träden så vi ser varandra. Men sommarnatten är så ljus att det nästan ändå inte hade behövts. Och vi pratar om livet, och om jag skrivit något bra, vilket jag nästan aldrig gör, men jag försöker.
Vi talar om att åka till stranden dagen därpå, och det vill jag såklart.

När det nästan börjat ljusna och fåglarna börjat sjunga så åker mina vänner hem och jag blåser ut stearinljusen som stått på bordet och går in och ringer till min kärlek. Han har väntat på att jag ska ringa, och efter en stund står han utanför min dörr.

Vi lägger oss, och jag är fnittrig av allt vin, men han tycker inte att det gör något.
Till slut lägger han sin arm om mig och jag somnar tryggt tryggt i min stuga på landet...