Minns ni DENNA blogg?

Det var jag som författare och adminstatör till allt tokeri som dokumenterades där.
Joseph gjorde sista året på gymnasiet ännu mer speciellt och kul och är utan tvekan det roligaste jag gjort.
Sammanhållningen, allt trams vi höll på med, alla skratt, all svett, allt blod och alla tårar.
Om ni går in på bloggen och ner till inlägget som heter "Saker vi kommer sakna" så finns där
en fin liten lista som ganska så mycket beskriver dem tre månaderna vi ägnade åt Joseph Jakobson.

Den 10:e maj hade vi vår sista föreställning, och jag har först nu lyckats lägga vantarna på en DVD.
Spolar tillbaka om och om igen och kollar på när jag fastnade med min klänning i kulisserna och slets tillbaka bakom scenen. När jag väl kom ut på scenen fick jag stänga av min mikrofon för att publiken inte skulle höra hur jag skrattade. Och jag skrattar fortfarande varenda gång jag ser det.







Cowboydansen



Stackars Joseph!