Nä, mycket till sömn blev det inte. Först var jag bara allmänt pigg. Lyssnade på Alex Schulmans sommarprat och försökte varva ner. Sedan gick det över till rädsla för att sova ensam, och slutade med att jag sov med luftgeväret brevid mig där i dubbelsängen. Inte laddat dock, men lugnande trots det.

För varje minut som gick ökade ångesten över att jag måste måste måste somna. För varje minut var det ju en minuts sömn jag förlorade, en procents fräschet som jag verkligen vill ha första dagen på jobbet.

Lyckades till slut dåsa bort, komponerad av intryck ifrån Harry Potter-filmen vi var och såg på bio igårkväll. (Bra för övrigt, trots att en hel del var ändrat och borttaget. Känns dock lite som att dem som jobbar med filmerna är lite trötta på det nu, som om dom liksom hastar sig igenom filmerna för att få dem överstökade. Fast iofs, det hade jag nog också varit efter ca. 8 år....)

Livrädd för att försova mig hade jag satt 5 olika larm i olika delar av rummet. Alla på kl. 9. Tur att jag var ensam hemma. Insåg när jag vaknat att det ändå var lite tidigt, så somnade om en timme till.

Nu sitter jag här dressad och fit for fight. Eller något.