Idag har jag äntligen fått tummen ur och gjort något som jag skjutit upp i två (!) år.
Jag,inkl. min mamma och min pappa,har varit på handledar utbildningen så att jag kan börja övningsköra.
Och som jag befarat var jag givetvis äldst på stället.
Var väl måttligt intressant.I 1 timme. Sen gick det till dötrist och så var det i 2½ timme. Plus fika i mitten. Pappa satt och viskhärmade utbildningsmannen så fort han sa något roligt,vilket hände cirka 1½ gång och mamma satt och halv sov hängandes på min axel.

Men jag tänkte så här. Det är ingen brådska.Nu vet jag iallafall att jag kan övningsköra om lusten skulle komma. Men jag väntar nog två år till.