Jag skulle så gärna vilja skriva rakt ut här hur allting är.
Hur saker och ting egentligen är.
Hur ful sanningen alltid är och hur lätt den döljs bakom fasader och annat skit.

Jag skulle vilja skriva om min knepiga destruktiva sida
som gör det svårt för mig att hålla mig på en jämnt humör,
utan jobbig ångest och toktråkiga humörssvängningar.

Jag skulle vilja visa lärarna i skolan det här lugnet,
som egentligen är jag,inte det högljudda,stirriga.

Jag skulle vilja sluta förakta människor.Jag gör det
rätt mycket och det tar mycket på krafterna.

Jag skulle vilja släppa in lite fler människor.

Jag skulle vilja våga säga ifrån mer,speciellt till mina föräldrar.

Jag skulle vilja sluta dölja mig bakom humorn och ironin.
Det är kul,men inte alltid.

Jag skulle vilja kunna påverka.

Jag skulle vilja spola tillbaka tiden till augusti -07 och
göra en massa saker annorlunda.

Jag skulle vilja sluta skämmas och må dåligt över sådant jag inte borde.

Jag skulle vilja skaffa mig lite jävla självdiciplin.

Jag skulle vilja bli en tar-tag-i-saker-person,
istället för en passiv tråkig bitterf****.

Jag skulle vilja bli tagen lite mer på allvar.

Det rådet ett lugn på Laxgatan 1 i Ängelholm.

Vaknade 07:00,som vanligt av Louise' lilla inspelade melodi,som jag har som alarm signal. Kände att idag är det nog inte så jobbigt att gå upp,idag går det bra. På Hannes rum ligger han & Jenna och kollar morgon TV. Ser mysigt ut,men känner att om jag läggar mig ner somnar jag om. Äter två knäckemackor med ost och en banan. Hannes kommer och kramar och säger "hejdå,vi ses på lördag". Kommer sen tillbaka och frågar vilket man ska sätta på sig först, ryggan eller gympapåsen. Instruerar.
Kollar allt lite snabbt på datorn.
Bloggar.
Lugnar.

Snart börjar dagen.

M - Ska du ta bussen från Källna imorgon?
A - Nej jag är hemma. Kan du skicka sms från din mobil?
M - Nej...Dessa sms är en hallucination.

Faktiskt fått gjort litta idag med.Jag som trodde jag skulle kunna undvika det idag också. Internetbank blev ju kirrad iallafall,så det var goodie. Sen har jag suttit på fiket i 2 timmar och språkat med några nära vänner. Alltid trevligt.
Och imorgon blir det utgång.

Och jag skulle kunna skriva det Sandra så vitt och brett deklarerade idag i matsalen:
"Jag ska bli så in i helvetes full."

Jag skulle kunna skriva det.
Men är vi inte förbi det? Är vi inte numera "rutinerade,mogna,och en aning visare?"
Sa tösabiten som 3 timmar senare låg på alla fyra i sin egen trädgård och umgicks med sitt maginnehåll....

Mycket trams (läs: skit) har hänt denna vecka,och det skulle vara så enkelt att bara köra all the way imorgon och för ett ögonblick tänka på något annat. Men icke. Så lätt ska du inte komma undan säger den lilla sadisten inom mig (hon heter Marianne. Efter en fin mattelärare jag hade i 1:an på gymnasiet).

Vi kör en Kristus.
Är ni med mig?
(läs: ni = Erika)

Sitter här och blir helt andfådd och lite darrig när jag tänker på allt jag måste måste (måste!) hinna göra imorgon.
Klockan 12:00 är lönen garanterat inne, då börjar livet igen så att säga. Jag har då varit pank i 3½ månad.
Tack för allt stöd under denna tid familj och vänner.

Jag måste någon gång under dagen ta mig till banken och fixa internetbank och lite annat pill.Är nog även på sin plats att beställa ett nytt kort,detta vill aldrig fungera på Storköpet eller andra ICA butiker. Lite småjobbigt.
Sedan hem,få igång internetbanken. Betala mobilräkningen.
Måste.
Verkligen.
Göras.
De enda som ringer nu för tiden är Telenor,och det är inte precis för att strösnacka. Så det är prio ett så att säga. Vad mer?Måste posta noter till Välinge Kyrkas kantor.En mycket behaglig man. Det är iallafall intrycket jag fick över telefon.

Sedan finns det ett antal fler små små saker som jag måste fixa,men som inte går att skriva då det är meningen att dessa redan ska vara gjorde.Mest på grund av att jag faktiskt sagt att dom är gjorda. Iallafall.Dom ska göras imorgon.

Imorse när jag vaknade var det nästan så att jag fick lite panik och inte riktigt visste vart jag vaknade upp (inte för att jag brukar vakna på främmande ställen i främmande sängar,fastän okej,det har väl hänt,men det var en soffa och det var inte alls speciellt främmande egentligen,dock  verkar vara lite av en hobbyverksamhet för vissa människor). Då kanske ni förstår hur jäkla annorlunda mitt rum ser ut när det är städat. Tack vare städningen igår hittde jag också min cykelnyckel som jag varit av med sedan april, men jag hittade också 687468116318 tops, 6817638176381765 klämmor och min kusin som varit försvunnen sedan -83.Typ.

Dagen är måndag och det är dagen då jag har 2 lektioner på hela dagen, med en 2 timmars håla mellan,tack Per Dahl för det, det glömde du nämna i ditt tal i fredags. Dock valde flera av talarna att istället dra sin livshistoria. Eftersom de börjar närma sig 70 strecket gick det olidligt långsamt,plus att vissa verkade ha Alzheimers och berättade samma sak ett antal gånger. Till er har jag ett ord:

Hospis.

Men iallafall,tillbaka till min måndag. Började med Dirigering,gick dock sådär,det är när jag ska kolla texten samtidigt som jag dirigerar som det börjar gå åt helvete.

Sedan lektion med killen som är sjukt lik Arn och som säger "Är ni med eyeyeyey?"  hela tiden.

Nä. skall nu det packas.

PUST!
Verkligen varit igång hela dagen.
Städat hela mitt rum super-mega-grundligt. Det brukar inte precis vara speciellt rent där. Men nu jäklar kan man äta mat direkt från golvet om man skulle vilja.

Haft lite släkt från pappas sida här och haft lite kalas för mig.Enormt krävande om ni frågar mig.Blir alltid lika socialt handikappad.Kan inte underhålla dem på samma sätt som jag underhåller mina vänner. Men men,det gick och jag fick massa fina saker :) Sedan var jag hos faster och tittade lite på TV innan det blev hemgång och dusch och pill. Varit inne på baker.se och fixat mitt tivolikort så vi kan dra dit på fredag :) I am längting.

Nä.Litta sömn på detta.

Var sagt/tänkt/planerat att jag skulla hem till Martina ikväll på en liten födelsedagsmiddag för....moi.
Så tog tåget till Perstorp vid 5 över 6. Väl där ringde Amanda och befallde mig att inte röra mig ur fläcken förrän de anlände. När de väl gjort det började vi gå hemmåt Martina. Jag hade väl redan anat att det skulle bli någon form av överassknings moment under kvällen. När vi gått ungefär halva vägen hem till Martina stannar plötsligt Amanda,vänder sig om och kramar om mig. Hann inte riktigt tänka innan någon bakifrån håller fast mig och binder fast en ögonbindel för mina ögon. När detta är avklarat har ett visst lugn infunnit sig,fastän jag fortfarande inte vet vad som komma skall. Börjar dra med mig ca. 150 meter när jag plötsligt hör en bil bromsa in,en bildörr öppnas och boogie wonderland på högsta volym. In i bilen och gasen i botten därifrån. Får öronproppar intryckta i öronen. Försöker hålla mig relativt cool,fastän jag inte riiktigt har koll på vad som håller på att hända. Sen kör vi. Och kör. Och kör. Försöker verkligen komma på vem fan som kör bilen,och jag lovar,en hel massa namn flyger förbi. Föraren håller sig dock tyst och förblir anonym. Hela tiden spelas helt sjukt konstig och dålig musik. Efter kanske 30 minuter får jag för mig att jag kan prova att känna lite bilen om jag kanske känner igen den. Trodde en liten stund att det var SYK,men förstod ganska så snabbt att det inte var det. Vi kör längre och längre,stannar en stund,och kör ännu lite längre. Helt plötsligt stannar vi,jag dras ut på något jag hör dom säga är en parkering. Jag snurras typ 10 varv och sedan dras ögonbindeln av och framför mig står STIFFLER!

Parkeringen vi står på visar sig tillhöra McDonalds i Ängelholm,och jag ska nu bjudas på mat. Medans vi står i kö och beställer får jag klart för mig hur det hela gått till. Tydligen varit planerat i typ en vecka och jag förstår inte för allt i världen hur Amanda klarat att hålla tyst. Vi äter och pratar om ditt och datt. Jag får klart för mig att detta minsann inte är allt. Vi kör vidare,inom mamma och ta värktablett,ner mot klitter. Sätter oss på bryggan och Semlan the grillmaster drar fram engångsgrillen och dom drar fram massa mysgrejor. Varm choklad,marshmallows,godis,snickerskakor som Stiffler bakat(?!) plus en masse en masse presenter! Sitter och myser och tittar på havet och skrattar. Det blev slutet på en jätte rolig och mysig kväll.
Sa till dem flera gånger, att jag fattar inte att dom gjort det här. (:

TACK!
Och nu är jag minsann 1 år äldre. Ojdå.